fake it 'till you make it

godmorgon :) Inatt blir min tredje natt på polarbröd. Det går jättebra :) Är så stolt över att jag klarar av att totalt trycka bort mina ångestkänslor och bara gör det jag ska. Inatt fick jag dock en liten jobbigt sitaution med ångestkänslor men jag låtsades som ingenting och tillslut så försvann det. Jag VÄGRADE gå därifrån och börja få fobier för vissa saker på jobbet. Dock så säger dem att nån har svimmat nån gång och att man kan bli yr av att titta för mycket på banden, och om ni bara förstoood vilket jävla elouge jag borde ha för att faktiskt stanna kvar efter att höra det. Min största rädsla är att svimma. Eller bli yr och inte känna mig stadig. Men jag hanterar det exemplariskt! :) Det är jättetrevligt folk på polarbröd, så det går bra att jobba bara därför, det ger jättemycket att det inte bara är ett gäng torrisar ^^. 
 
Bara det att köra hem klockan sex på morgonen har jag varit rädd för. Men det går bra. Om ni bara visste hur mycket jag stöter bort alla tankar. Låtsas vara en slags robot, varje känsla slänger jag bort. Alla har ju sina bekymmer, och mina är inte värst, folk har det mycket värre i världen. 
 
Dock så är det en skitskum grej som jag får ibland. Fick det även när jag var liten. När jag var liten så hade jag samma dröm om och om igen, och jag pratade med min mamma om det jätteofta och var ledsen. Sen var det som att det försvann. Men nu har jag det på dagtid. Det är en slags deja vu grej. Låter helt knäppt. Men jag får deja vu av en viss grej, (minns aldrig vad det är efteråt) och hela kloppen börjar ila och jag mår illa som fan. Jag är så rädd för att få så utanför hemmet men än så länge har jag konstigt nog klarat mig ifrån det. Någon mer som har så? Eller är jag bara totalt galen ;D
 
Nåja.. Nu ska jag snart möta Robin på konsum och sen blir det film och vila innan nästa natt-pass! :) 
Jag är sååååååååååå otroooooooooooligt glad att jag har Robin. Fyfan vad bra du är. Du står ut med mig varje dag, du är det värdefullaste jag har. Det är lätt att glömma bort hur bra man har det ibland.
 
Blev mycket text märkte jag.. nåja. ;)

Kommentarer:

1 carin:

Du är grym Lena! Jag vet hur jobbigt det är och jag vet hur härligt det är efteråt då man klarat sig över den där känslan som man tror att man inte kan. MEN man KAN! (och går det inte så går det nästa gång)

MAN KAN MYCKET MER ÄN MAN TROR OCH DET ÄR JÄTTESVÅRT!!!!

Du ska vara stolt över dig själv, jag är det! Och jag är stolt över mig själv varje gång jag hamnar i samma sits och KLARAR det!

Håller tummar och tår att det går bra på jobbet och att dem vill ha dej där i sommar!! :D och framöver också för den delen!

**Kram**

Kommentera här: